måndag 3 december 2012

Sir Arthur Conan Doyle - En Studie i Rött



Översättning: K Arne Blom
Utgiven av: AWE/Gebers
ISBN: 91-20-07656-8

Före tiden då jag blev mer eller mindre aktiv litteraturmotståndare hade jag vissa favoriter, som dessutom sitter kvar än idag i nostalgigenen. Jag gillade de kluriga mordgåtorna signerade Agatha Christie och så gillade jag Sherlock Holmes. Till och med till den milda grad att jag redan i min ungdom skaffade en komplett bibliografi över Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Om minnet inte sviker mig alltför mycket så vill jag dessutom hävda att En Studie i Rött var den första bok om Sherlock Holmes jag läste – och det var innan jag själv införskaffade böckerna!

Den här pocketupplagan kom 1987 och det tog väl mig ett bra tag att plöja igenom alla historier i de nio banden. Priset var säkert en bidragande faktor till att jag vid sjutton års ålder prioriterade inköpet av den här samlingen så pass högt att jag verkligen gjorde slag i saken och köpte den! Säg att det tog mig två år att läsa igenom alla sidorna (jag var ingen flitig eller van läsare på den tiden). Sedan dess har böckerna bara stått där i bokhyllan eller varit nedpackade i lådor i flyttlass.

Hur som helst fick jag för mig att jag skulle läsa igenom de här böckerna igen. Att ta redan på om jag fortfarande tyckte det vara underhållande litteratur eller inte var naturligtvis en morot. En Studie i Rött var alltså den första berättelsen Sir Arthur Conan Doyle skrev om den berömde detektiven med ett makalöst sinne för detaljer och analys av fakta. Den berättas i jagform sett ur den ständige följeslagaren Dr. Watson. Jag tycker idag att det är ganska slarvigt skrivet många gånger, nästan lite barnsligt språk emellanåt, men jag blir förvånansvärt intresserad av att läsa vidare. Det är lättläst och det tar inte många timmar att läsa igenom boken heller.

Den är uppdelad i två delar (eller tre om man är på det humöret), först har vi Dr. Watsons minnesanteckningar. Fallets fakta och om första mötet med Holmes också för den delen. Likaså presentation av Lestrade och andra nyckelpersoner inom polisväsendet. Användandet av gatupojkar i spaningssyfte kommer fram och Det är mycket talande minnesanteckningar som känns väldigt äkta. Möjligen beror detta på att språkbruket är aningen naivt som jag tidigare var inne på. Detta upptar ungefär första halvan av boken.

Sedan följer en historia som självklart har med den första att göra, där vi som läsare få bakgrund till själva brottet. Jag tycker personligen att detta är bättre skrivet men samtidigt mer ointressant än första delen. Slutligen återgår man till att beskriva själva uppläsningen av fallet via Dr. Watsons anteckningar.

Ska man bedöma kvaliteter så kommer jag fram till slutsatsen att det inte är lika bra som jag tyckte i min ungdoms år, men samtidigt nödvändig bekantskap för alla och envar. Jag anser att grunden i Sherlock Holmes historierna bör räknas till allmänbildning! Det här är en av de fyra romaner om Sherlock Holmes som bör finnas i varje bokhylla om man är det minsta intresserad av detektivromaner. Var så säkra på att det kommer fler åsikter om de övriga tre romanerna och de många novellerna!