måndag 20 januari 2014

Robert Louis Stevenson – Dr Jekyll och Mr Hyde


Översättning: Sam J. Lundwall
Utgiven av: Bra Böcker
ISBN: Saknas

Som autodidakt filmvetare känner jag naturligtvis till den här historien sedan tidigare. Den förekommer i en mängd filmer, både under eget namn och som inspirationskälla. Det är också sannolikt så, att den även varit inspirationskälla för oändligt många författare genom åren. Det är en historia som ligger på gränsen till att finnas i folksjälen och tillhöra var mans allmänbildning egentligen. Få är de som inte känner till historien på ett sätt eller ett annat.

I vårt tidevarv tror jag dock att det är filmatiseringarna som är det mest bildande. Boken i all ära men läser folk verkligen sådant här numera. Tittar jag runt omkring mig är det modernare historier av modernare författare folk läser. Några få sneglar på Edgar Allen Poe och HP Lovecraft men det är inte många i jämförelsen. Det är lite synd att man tar de här berättelserna för givet och inte ger sig tid till en förstahandsupplevelse med dem. För min egen del kan jag säga att jag ändrade min uppfattning en smula när jag läste boken. Min mening hade tidigare varit att Dr Jekyll experimenterade för att utplåna ondskan ur människan och på så sätt råkat koncentrera den i sitt alter ego Mr Hyde.

Jag inser här att det inte är riktigt så historien berättas. Det är visserligen frågan om experiment och det är frågan om att Mr Hyde saknar den nyansering Dr Jekyll har till sina medmänniskor. Men jag tolkar det snarare som att Jekyll har hittat ett sätt att släppa loss den innersta essensen hos människan; befriat den från överjaget.

Vi ska vara medvetna om att första upplagan av boken kom ut 1886. Att den här översättningen är betydligt nyare förändrar inte det faktum att författaren tassar som katten kring het gröt och inte ger oss några påståenden rakt på sak. Som jag ser det är detta enbart positivt. Det innebär nämligen att man får tänka lite själv och inte få fakta som inte går att tolka nedkörda i halsen. Det blir helt enkelt en mer levande och själfull berättelse på så vis. Det vore lite stelt om författaren hela tiden talade om hur saker och ting förhöll sig utan möjlighet till tolkning.

Boken innehåller också novellen Markheim, en berättelse som jag inte hade hört talas om. Den är allt igenom ganska gruvlig och är en god följeslagare till Dr Jekyll och Mr Hyde. I Markheim konfronteras huvudpersonen med sitt eget samvet, eller om det är djävulen, i samband med ett våldsdåd. Den är inte många sidor lång och kommer väl i skuggan av personlighetsklyvningshistorien med Jekyll och Hyde men klart värdig att ingå i boken.


Allt som allt är boken runt 120 sidor så det går ganska fort att ta sig igenom den. Kapitlen är inte särskilt långa så den som, liksom jag, gillar att läsa några sidor vid sänggåendet har inga problem att hitta lämpliga ställen i texten för paus. Det finns helt enkelt ingen ursäkt att inte ta sig ann denna klassiker!