torsdag 30 oktober 2014

Hjalmar Söderberg – Doktor Glas


Utgiven av: Albert Bonniers Förlag
ISBN: Saknas

Jag älskar klassiker! Jag älskar att få begagna mig av de böcker som sedan årtionden varit litteratur som bör ingå i allmänbildningen. Om man nu kan tala om en litterär allmänbildning. Kan man det? Den här gången är turen kommen till Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Vi delar efternamn men jag tror inte vi är släkt på något sätt, men vem vet?

Jag vet inte om det finns nyare språkversioner än den variant som jag läste men språket är onekligen ålderdomligt. Det stavas på gammalt vis men det är absolut inget problem. Jag tror jag skulle tycka mindre om att man moderniserade den. Det blir liksom en egen charm på något sätt.

Som vanligt tar det mig 50 sidor innan jag kommer in i berättelsen. Lite mindre är det nog i det här fallet för den kommer igång ganska snabbt. Vidare har den formen av en dagbok, vilket är lite intressant. Man får följa Doktor Glas egna tankar och händelserna ur hans perspektiv. Den sensmoraliska frågan som ställs är om det är försvarbart att döda en människa för att någon annan ska få det bättre. Detta är en tanke som Doktor Glas ständigt brottas med både före och efter han begår gärningen.

Egentligen är idén inte helt olik den som drabbar Raskolikov i Fjodor Dostojevskijs Brott och Straff. Han anser sig på något sätt stå över de gängse normerna och, försöker åtminstone, rättfärdiga sitt brott. Men det finns något mer här. I Raskolikovs fall kändes det mer som att han kände ett tvång att bevisa att han kunde. Här blir istället slutet fyllt av melankoli. Doktor Glas inser att han aldrig kommer att få den han älskar, eller också inser han att han är oförmögen att älska över huvud taget. Till slut känner han bara en tomhet över det liv som gått honom förbi.


Jag gillar boken. Den är inte så tjock (om man nu kan tala om tjocklek på en e-bok som det är frågan om i detta fallet). Mitt läsarprogram säger 102 sidor och det är väl lite lagom så där. Det är alltså inte en sådan tegelsten som till exempel nämnda Brott och Straff får anses vara, men riktigt bra! Som inblick i det mänskliga psyket är det en riktigt intressant betraktelse!